Den här sidan är skriven apropå inlägg Nya tag mot särskrivningarna! och inlägg Lärarna mot väggen om särskrivning. Sistnämna är mailkorrespondens på temat "Varför har ni svensklärare misslyckats så kapitalt?" Läs gärna de inläggen.
Nya tag mot särskrivningarna! Lärarna tycks inte räcka till. Trots att allting ju egentligen är så fruktansvärt enkelt ...
Men man kan ju förstås brassa på som jag har gjort nedanför. Ja, det är en del om orsakerna till särskrivningseländet också ...
Från Högskolan i Skövde/ Anna-Sofia Alklind Taylor:
DETTA ÄR VAD SOM GÄLLER
I svenskan skriver vi ihop ord. Ett ord är ett ord och inte två ord. Uttalas det som ett ord, så skrivs det också som ett ord. Låter enkelt eller hur? Tyvärr visar erfarenheten att det tydligen inte är så enkelt.
Problemet med särskrivningar är att felaktiga sådana kan ge upphov till allvarliga feltolkningar, t.ex. restaurangen som stolt visar upp skylten med ”rök fritt” eller den arbetssökande som proklamerar att han är bra på att ”visa fram fötterna”, har ”lång varig erfarenhet”, men ”ingen vidare utbildning”. Du har säkert hört det klassiska exemplet ”en brun hårig sjuk sköterska”.
Många särskrivningar ger dock inte upphov till feltolkningar och man hör ofta argumentet att ”man förstår ju ändå från sammanhanget vad som menas”. Gå inte på detta argument! Förutom risken för feltolkningar så leder särskrivningar också till ett uppstyckat språk som gör läsningen ”hackig” och mindre flytande.
Exempel på att ett mellanrum kan ändra betydelsen i en fras:
Problematisk fras / Betydelse
en knapp sats / En bristfällig sats
kassa systemet / Det riktigt dåliga systemet
fel meddelande / Motsats till rätt meddelande
teorin utgör en grund pelare för modern forskning / Inte en särskilt bra teori
en lätt använd produkt / Begagnad produkt
Åtta åringar har bättre verbalt minne jämfört med fem åringar / Vad är en åring?
Att vi skriver ihop ord innebär att man i svenskan (i teorin) kan skriva hur långa ord som helst, t.ex. skomakaraffärsinnehavarfru. Många som skriver isär ord anser att långa ord är negativt, eftersom de orsakar fula radbrytningar. Detta är dock bara en dålig ursäkt för att inte lära sig att avstava ord. Många ordbehandlingsprogram har effektiva sätt att avstava ord, utan att man för den skull råkar få ord med bindestreck mitt i raderna. I t.ex. Microsoft Word kan man markera var man vill att ett ord ska avstavas och sedan trycka ctrl+bindestreck. Testa själv och se hur det fungerar!
Särskrivningar är särskilt vanligt vid sammansatta ord som innehåller förkortningar, akronymer, utländska ord och fraser samt siffror. De flesta sammansatta ord i svenskan skrivs ihop utan bindestreck, men i dessa fall ska orden sammanlänkas med ett bindestreck:
”Flera MDI aspekter diskuterades” (bör vara MDI-aspekter)
”Jag läser en 10 poängs kurs i programmering” (bör vara 10-poängskurs)
”Flera av deltagarna tryckte på Cancel knappen” (bör vara cancel-knappen)
”Qwerty tangentbord är ett typiskt exempel på en de facto standard” (bör vara Qwerty-tangentbord respektive de facto-standard)
Det är också många som glömmer bindestrecket vid uppräkningar av sammansatta ord där en del av ordet (för- eller efterledet) utelämnas för att slippa upprepning.
Exempel på hur ett missat bindestreck kan ändra betydelsen i en fras:
Problematisk fras / Kommentar / Lösning
Användarens för och efternamn / Användaren är en båt? / Användarens för- och efternamn
Vi är djur och rökfria / Duktiga djur som både kan skriva och låta bli att röka / Vi är djur- och rökfria Användbarhetsmål/krav / Kraven har alltså ingenting med användbarhet att göra / användbarhetsmål/-krav
Finns det då något knep för att se om ett ord ska skrivas ihop eller inte (förutom att uttala det högt och se om det uttalas som ett ord)? Tja, en varningsflagg bör höjas om du stöter på ett ord som slutar med s och som normalt inte skrivs med s i slutet. Skilj dock på genitiv –s (t.ex. firmans datorsystem) och s-inskott för sammansatta ord (kunskapssystem).
Exempel:
Problematisk fras / Kommentar
Deras prestations grad var ovanligt hög / bör vara prestationsgrad
Tio års jubileum / bör vara tioårsjubileum, om jubileet inte håller på i tio år
Hon lämnade in sin övnings uppgift i lärarens postfack / bör vara övningsuppgift
Jag skriver på min doktors avhandling / bör vara doktorsavhandling, om man nu inte är riktigt, riktigt snäll mot sin läkare
Hon lämnade in sin övnings uppgift i lärarens postfack / bör vara övningsuppgift
Jag skriver på min doktors avhandling / bör vara doktorsavhandling, om man nu inte är riktigt, riktigt snäll mot sin läkare
Vilka är då orsakerna till allt detta särskrivningselände?
Själv tror jag att påverkan från engelskan är huvudorsaken. Även all särskrivning inom handeln spelar säkert också in - den smittar: "Super billigt", "Kex choklad" osv. Jag tror överhuvudtaget att särskrivningssmittan är ett starkt skäl till att problemet har vuxit explosionsartat - även bland äldre, som en gång i tiden aldrig har särskrivit. Men när man dagligen läser all särskriven text, så påverkas man.
Men: jag ser landets lärarkår i svenska som den allra största orsaken till att det idag ser ut som det gör.
Svensklärarna har inte tagit problemet med särskrivning på allvar/är dåliga pedagoger/vet inte själva hur det ska vara.
ORSAKERNA TILL ALL SÄRSKRIVNING
Det finns antagligen flera faktorer bakom fenomenet med felaktiga särskrivningar.
En faktor som ofta nämns är engelskans inflytande på svenskan under 1900-talet. Inom engelskan är särskrivning betydligt oftare det korrekta alternativet. I det nederländska språket kallas fenomenet med felaktiga särskrivningar för "engelska sjukan" (engelse ziekte). Denna förklaring kan dock sägas motsägas av att det vanligaste språkfelet svenska språkbrukare gör är att skriva ihop ord som på engelska normalt skrivs isär, eller som på engelska skrivs med bindestreck. Det finns inte heller någonting som tyder på att felaktiga särskrivningar är vanligare i samband med lånord från engelskan eller ord som har direkta motsvarigheter på engelska.
Den viktigaste orsaken till felaktiga särskrivningar i det offentliga rummet är enligt Katharina Hallencreutz att textens primära funktion är visuell, till exempel i rubriker, skyltar, annonser, bildtexter, ingresser och så vidare. Den här typen av texter inte är avsedd att läsas på samma sätt som löpande brödtext, utan har snarare som syfte att fånga uppmärksamheten. Den visuella aspekten blir viktigare än språkriktigheten. Om konstnärliga eller estetiska aspekter medvetet fått avgöra talas ibland om gestalttext.
En annan möjlig förklaring till felaktig användning av särskrivningar är användandet av ordbehandlare med stavningskontroller som ignorerar felaktiga särskrivningar eller till och med uppmuntrar dem.
Andra faktorer som sannolikt bidrar till felaktig användning av särskrivningar är långa ord, särskilt med långa förled (tunnelbanestation särskrivs oftare än tågvagn), och tillfälliga sammansättningar (tunnelbaneåkare särskrivs oftare än tunneltågförare). Felaktiga särskrivningar av substantiv är vanligare än felaktiga särskrivningar av ord från andra ordklasser.
En faktor som troligen bidrar till problemet med felaktiga särskrivningar är en försvagad koppling mellan text och tal. Det är osannolikt att den som skrivit lappen om den borttappade kaninen inte upptäcker felet om han eller hon läser texten högt för sig själv. Förr lärde sig elever i skolan att läsa och skriva genom att ljuda orden högt, till skillnad från idag då mer av läsinlärningen bygger på ett direkt inpräntande av skriftbilden, åtminstone efter de första elementära stegen. Ursprungligen var all text avsedd att läsas högt, till skillnad från idag då mer och mer text produceras som inte alls är avsedd att läsas högt, eller som knappt ens går att läsa högt (till exempel webbsidor, annonser, TV-tablåer).
En annan föreslagen anledning är den nya skrivstil som introducerades i grundskolan på 1970-talet. Den var enklare och mindre ihopbunden än tidigare och ord kunde alltså lättare skrivas isär utan att det såg ut som mer än ett något större mellanrum mellan bokstäver som ändå inte satt ihop. Att det endast skulle gälla handskrift är inte en så allvarlig invändning eftersom de flesta fortfarande lär sig skriva med penna och papper och sedan tar med sig eventuella skrivfel även när de använder datorer.
En ytterligare tänkbar orsak är att grundskoleelever under de första åren i skolan får läsa och skriva sammansatta ord med bindestreck för att lättare lära sig läsa (exempelvis "hus-vagn" i stället för "husvagn"). När eleverna sedan växer upp inser de att bindestreck inte används på detta sätt och ersätter dem felaktigt med mellanrum.
(Om orsakerna till särskrivning är till stor del hämtat från Wikipedia.)